Amys Värld

Gick hemifrån klockan 9.15 i morse med massor av packning. När jag skulle hoppa på tåget mot gbg klockan 10.00, inträffade ngt underligt, frågade värden på tåget om hon kunde hjälpa mig med barnvagnen, men icke det slet alldeles för mycket på hennes rygg... Så det var bara att fråga en medresenär. Väl uppe på tåget och på plats hamnade jag bredvid världens sötaste tant som var ca 80 år. Vi pratade en massa om barn förstås och hon berättade om sina två barn ( 50 år idag) och hennes förlossningar, kul att ha ngt gemensamt med en så mycket äldre dam. Hon berättade att allt och alla öste ur sig till henne när hon var gravid hur hemska deras förlossningar var och hur jobbigt det sedan var att ha barn. Alltså kan vi konstatera att det är ingen skillnad på idag och för 50 årsedan.. Att vi kvinnor aldrig lär oss.

Väl framme i gbg fick August och jag en heldag med moster Carra- mysigt värre. Vi hann även umgås en hel del med lilla Sofie, 3 månader gammal och Sofies mamma Ann. Tack för gott mjölkfritt fikabröd!

När jag sedan skulle bege mig hemåt uddevalla så skulle jag ta bussen istället för tåget, då kommer vi till det underliga nummer två idag. När jag skulle hoppa på bussen frågade jag busschauffören om det fanns plats för mig och min barnvagn. Absolut! sa han medans han hoppade ut och hjälpte mig, trots jätte kön så fick de andra vänta.. Det var inte bara så att han lyfte vagnen utan han ordnade så att allt gick smidigt med min packning också. Här måste det tilläggas att det var en invandrar kille, inte för att jag egentligen vill. När vi sedan väl var framme i u-a så slängde han sig bak i bussen och hjälpte mig lika hjälptsamt ut och berömde lilleman för hur duktig han varit på resan! DET KALLAR JAG SERVICE.

Till sist måste jag ge min underbara resvän beröm, inte ett gnäll på tåget,spårvagnen eller bussen:-)
Och nu sover den lille grisen mätt och belåten efter en händelserik dag uppe på mitt flickrum!

Nattis